Myndigheter och andra intressenter

Här hittar du information om statliga myndigheter och organisationer, kommunala organ och övriga intressenter som har med brandförebyggande arbete att göra.

Statliga myndigheter

Statliga myndigheter och organisationer

MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MSB är en ny myndighet som samlar allt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. MSB ersätter Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar som avvecklades den 31 december 2008. Även om räddningstjänsten organiseras och finansieras av kommunerna är MSB ansvarig för utbildning och teknisk support till de kommunala räddningskårerna.

Boverket

Boverket är myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket utfärdar regler och föreskrifter gällande brandskydd i bostäder och andra byggnader. Boverkets utfärdar Plan- och bygglagens detaljbestämmelser genom BBR, Boverkets Byggregler.

Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket är den myndighet som bevarar och vidareutvecklar elsäkerhetsnivån i Sverige. De arbetar för att förebygga skador på personer och egendom orsakade av el.

Sprängämnesinspektionen

Sprängämnesinspektionen (SÄI) var central myndighet för frågor om brandfarliga och explosiva varor. Sprängämnesinspektionens uppgifter överfördes år 2001 till Räddningsverket är idag integrerade med MSBs verksamhet och organisation. Verksamheten bedrivs i egen avdelning för brandfarliga och explosiva varor. Avdelningen (före detta Sprängämnesinspektionen) är tillstånds-, tillsyns- och föreskrivande myndighet i fråga om hantering av brandfarliga och explosiva varor.

Arbetsmiljöverket

Den 1 januari 2001 bildades Arbetsmiljöverket genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön. Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar efterlevs. Arbetsmiljöverket ger också råd och upplysningar. Läs mer om arbetsmiljöverkets arbete i fliken "Arbetsmiljöverket".

Yrkesinspektionen

Yrkesinspektionen är Arbetsmiljöverkets lokala organ för tillsyn av arbetsmiljön. En yrkesinspektör kontrollerar brandskyddsfrågor och skyddsutrustning i den mån de avser arbetstagarens skydd mot skada genom brand.

Övriga myndigheter

Även andra myndigheter reglerar frågor om brandsäkerhet. Det rör sig i allmänhet om specifika regler inom verksamhetsområdet t ex:

  • Sjöfartsverket – Brandskydd på fartyg.
  • Trafikverket – Brandskydd på vissa fordon.
  • Konsumentverket – Regler och krav gällande brandvarnare och marknadsföring av brandsläckare.
Kommunala organ

Kommunala organ

Den kommunala räddningstjänsten

Kommunerna är ansvariga för och bedriver merparten av landets räddningstjänst. I många fall finns en räddningstjänst per kommun men på senare år har kommunerna ofta gått samman och bildat räddningstjänstförbund. Förbunden består av flera kårer och som täcker två eller flera kommuner, t ex Södertörns brandförsvarsförbund.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden är det lokala organ som tillsammans med byggnadsnämnden tillämpar och övervakar bygg- och räddnings-tjänstlagstiftningen lokalt inom kommunen. Räddningsnämndens åligganden sköts i huvudsak av räddningschefen som förutom att vara chef för den kommunala räddningskåren även utför följande uppgifter:

  • Tillse att tillsyn utförs.
  • Vara remissorgan till byggnadsnämnden i frågor om byggnadslov och hantering av brandfarlig vara.
  • Mottaga anmälan om hantering av brandfarliga varor och utföra tillsyn angående brandfarlig vara.
  • Lämna råd och anvisningar i brandskyddsfrågor.

Kommunen kan välja att utöva tillsyn och bestämmer var och hur ofta tillsyn skall ske. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för tillsyn.

Tillsyn utförs normalt av räddningstjänsten på uppdrag av räddnings-nämnden. Vid tillsyn kontrolleras att ägare eller innehavare av en byggnad uppfyller lagens krav enligt 2 kapitlet 2 §. Av paragrafen framgår att ägaren eller innehavaren skall vidta och bekosta skäliga åtgärder för att erhålla ett bra brandskydd. Med skyldigheten att hålla skälig utrustning följer även ett krav att underhålla utrustningen. Tillsyn sker också att kontrollera den skriftliga redogörelsen.

Rengöring och brandskyddskontroll (sotning)

Enligt Lagen om skydd mot olyckor ersätts begreppet sotning med rengöring och brandskyddskontroll. Rengöring och brandskyddskontroll (sotning) bedrivs av kommunerna i egen regi eller i entreprenadform. Räddningsnämnden har ansvar för verksamheten. Den löpande kontrollen och rengöringen utförs normalt av skorstensfejarmästare och skorstensfejare. Fastighetsägare kan dock ansöka om att få utföra rengöringen i egen regi. Kommunen beslutar om frister för rengöring och Räddningsverket beslutar om frister för brandskyddskontrollen.
Vid brandskyddskontroll skall installationer, skorstenar och tak kontrolleras ur brandskyddssynpunkt t.ex:

  • Otätheter i kanaler
  • Avstånd till brännbart material
  • Eldstäder
  • Taktäckning
Övriga intressenter

Övriga intressenter

Brandskyddsföreningen i Sverige – SBF

Brandskyddsföreningen i Sverige är en ideell organisation som ska främja och stödja brandsäkerheten i landet. Verksamheten finansieras via bidrag från försäkringsbolag, staten och näringslivet och via försäljning av förlagsprodukter och utbildningar. SBFs verksamhet omfattar bland annat följande:

  • Förlag – Man tar fram och säljer utbildnings- och informationsmateriel t ex böcker och videofilmer
  • Utbildningar – man arrangerar utbildningar i brandskydd
  • Utgivning av tidningen Brandsäkert
  • Informationskampanjer t ex i TV inför julen
  • Utarbetande av regler för t ex brandlarm och släckanläggningar

BRANDFORSK

BRANDFORSK är statens, kommunernas, försäkringsbranschens och näringslivets gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp olika slag av brandforskning. Verksamheten leds av en programstyrelse och bedrivs i form av projekt vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, myndigheter och företag.

Sjöfartens Brandskyddskommitté (SBK)

SBK är det organ i landet som genomför certifierande brandskyddsutbildning för ombordanställda i den svenska handelsflottan. SBK samordnar också brandforskningsprojekt som berör handelssjöfarten samt bedriver informationsverksamhet om brandskydd på fartyg.

Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK)

LBK fungerar som samarbetsorgan för lantbruket, myndigheter, försäkringsbolag och olika organisationer. Man utarbetar rekommendationer för brandförsvars- och brandförsäkrings-bestämmelser inom lantbruket. LBK arbetar också med information samt utfärdar typgodkännanden för säkerhetsutrustning och brandfarliga anordningar inom lantbruket.

Elektriska Nämnden (EN)

EN är försäkringsbolagens centrala organ i elsäkerhetsfrågor och administreras av SBF. Nämndens uppgift är att förebygga sådana brand-, maskin- och personskador samt driftavbrott som kan uppstå genom elanläggningar. Med hjälp av ca 180 auktoriserade besiktningsingenjörer ser EN till att revisionsbesiktningar regelbundet görs på försäkrade anläggningar.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverket har utgett ett flertal föreskrifter med regler som tolkar och tillämpar arbetsmiljölagen. Många av föreskrifterna är baserade på internationella bestämmelser och direktiv från EU. De som är mest aktuella på brandskyddsområdet är:

  • Blybatterier AFS 1988:4
  • Arbetsplatsens utformning AFS 2020:01
  • Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7
  • Maskiner och vissa andra tekniska anordningar AFS 2009:5
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 till 2008:15

Arbetsmiljölagen och kungörelserna gäller:

  • Företag med anställd personal
  • Familjejordbruk
  • Ensamföretagare
  • Elever
  • Värnpliktiga och totalförsvaret (fredstid)

Reglerna gäller ej för hemarbete och skeppstjänst, dvs fartyg i internationell trafik.

Statliga myndigheter

Statliga myndigheter och organisationer

MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MSB är en ny myndighet som samlar allt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. MSB ersätter Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar som avvecklades den 31 december 2008. Även om räddningstjänsten organiseras och finansieras av kommunerna är MSB ansvarig för utbildning och teknisk support till de kommunala räddningskårerna.

Boverket

Boverket är myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket utfärdar regler och föreskrifter gällande brandskydd i bostäder och andra byggnader. Boverkets utfärdar Plan- och bygglagens detaljbestämmelser genom BBR, Boverkets Byggregler.

Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket är den myndighet som bevarar och vidareutvecklar elsäkerhetsnivån i Sverige. De arbetar för att förebygga skador på personer och egendom orsakade av el.

Sprängämnesinspektionen

Sprängämnesinspektionen (SÄI) var central myndighet för frågor om brandfarliga och explosiva varor. Sprängämnesinspektionens uppgifter överfördes år 2001 till Räddningsverket är idag integrerade med MSBs verksamhet och organisation. Verksamheten bedrivs i egen avdelning för brandfarliga och explosiva varor. Avdelningen (före detta Sprängämnesinspektionen) är tillstånds-, tillsyns- och föreskrivande myndighet i fråga om hantering av brandfarliga och explosiva varor.

Arbetsmiljöverket

Den 1 januari 2001 bildades Arbetsmiljöverket genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön. Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar efterlevs. Arbetsmiljöverket ger också råd och upplysningar. Läs mer om arbetsmiljöverkets arbete i fliken "Arbetsmiljöverket".

Yrkesinspektionen

Yrkesinspektionen är Arbetsmiljöverkets lokala organ för tillsyn av arbetsmiljön. En yrkesinspektör kontrollerar brandskyddsfrågor och skyddsutrustning i den mån de avser arbetstagarens skydd mot skada genom brand.

Övriga myndigheter

Även andra myndigheter reglerar frågor om brandsäkerhet. Det rör sig i allmänhet om specifika regler inom verksamhetsområdet t ex:

  • Sjöfartsverket – Brandskydd på fartyg.
  • Trafikverket – Brandskydd på vissa fordon.
  • Konsumentverket – Regler och krav gällande brandvarnare och marknadsföring av brandsläckare.
Kommunala organ

Kommunala organ

Den kommunala räddningstjänsten

Kommunerna är ansvariga för och bedriver merparten av landets räddningstjänst. I många fall finns en räddningstjänst per kommun men på senare år har kommunerna ofta gått samman och bildat räddningstjänstförbund. Förbunden består av flera kårer och som täcker två eller flera kommuner, t ex Södertörns brandförsvarsförbund.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden är det lokala organ som tillsammans med byggnadsnämnden tillämpar och övervakar bygg- och räddnings-tjänstlagstiftningen lokalt inom kommunen. Räddningsnämndens åligganden sköts i huvudsak av räddningschefen som förutom att vara chef för den kommunala räddningskåren även utför följande uppgifter:

  • Tillse att tillsyn utförs.
  • Vara remissorgan till byggnadsnämnden i frågor om byggnadslov och hantering av brandfarlig vara.
  • Mottaga anmälan om hantering av brandfarliga varor och utföra tillsyn angående brandfarlig vara.
  • Lämna råd och anvisningar i brandskyddsfrågor.

Kommunen kan välja att utöva tillsyn och bestämmer var och hur ofta tillsyn skall ske. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för tillsyn.

Tillsyn utförs normalt av räddningstjänsten på uppdrag av räddnings-nämnden. Vid tillsyn kontrolleras att ägare eller innehavare av en byggnad uppfyller lagens krav enligt 2 kapitlet 2 §. Av paragrafen framgår att ägaren eller innehavaren skall vidta och bekosta skäliga åtgärder för att erhålla ett bra brandskydd. Med skyldigheten att hålla skälig utrustning följer även ett krav att underhålla utrustningen. Tillsyn sker också att kontrollera den skriftliga redogörelsen.

Rengöring och brandskyddskontroll (sotning)

Enligt Lagen om skydd mot olyckor ersätts begreppet sotning med rengöring och brandskyddskontroll. Rengöring och brandskyddskontroll (sotning) bedrivs av kommunerna i egen regi eller i entreprenadform. Räddningsnämnden har ansvar för verksamheten. Den löpande kontrollen och rengöringen utförs normalt av skorstensfejarmästare och skorstensfejare. Fastighetsägare kan dock ansöka om att få utföra rengöringen i egen regi. Kommunen beslutar om frister för rengöring och Räddningsverket beslutar om frister för brandskyddskontrollen.
Vid brandskyddskontroll skall installationer, skorstenar och tak kontrolleras ur brandskyddssynpunkt t.ex:

  • Otätheter i kanaler
  • Avstånd till brännbart material
  • Eldstäder
  • Taktäckning
Övriga intressenter

Övriga intressenter

Brandskyddsföreningen i Sverige – SBF

Brandskyddsföreningen i Sverige är en ideell organisation som ska främja och stödja brandsäkerheten i landet. Verksamheten finansieras via bidrag från försäkringsbolag, staten och näringslivet och via försäljning av förlagsprodukter och utbildningar. SBFs verksamhet omfattar bland annat följande:

  • Förlag – Man tar fram och säljer utbildnings- och informationsmateriel t ex böcker och videofilmer
  • Utbildningar – man arrangerar utbildningar i brandskydd
  • Utgivning av tidningen Brandsäkert
  • Informationskampanjer t ex i TV inför julen
  • Utarbetande av regler för t ex brandlarm och släckanläggningar

BRANDFORSK

BRANDFORSK är statens, kommunernas, försäkringsbranschens och näringslivets gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp olika slag av brandforskning. Verksamheten leds av en programstyrelse och bedrivs i form av projekt vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, myndigheter och företag.

Sjöfartens Brandskyddskommitté (SBK)

SBK är det organ i landet som genomför certifierande brandskyddsutbildning för ombordanställda i den svenska handelsflottan. SBK samordnar också brandforskningsprojekt som berör handelssjöfarten samt bedriver informationsverksamhet om brandskydd på fartyg.

Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK)

LBK fungerar som samarbetsorgan för lantbruket, myndigheter, försäkringsbolag och olika organisationer. Man utarbetar rekommendationer för brandförsvars- och brandförsäkrings-bestämmelser inom lantbruket. LBK arbetar också med information samt utfärdar typgodkännanden för säkerhetsutrustning och brandfarliga anordningar inom lantbruket.

Elektriska Nämnden (EN)

EN är försäkringsbolagens centrala organ i elsäkerhetsfrågor och administreras av SBF. Nämndens uppgift är att förebygga sådana brand-, maskin- och personskador samt driftavbrott som kan uppstå genom elanläggningar. Med hjälp av ca 180 auktoriserade besiktningsingenjörer ser EN till att revisionsbesiktningar regelbundet görs på försäkrade anläggningar.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverket har utgett ett flertal föreskrifter med regler som tolkar och tillämpar arbetsmiljölagen. Många av föreskrifterna är baserade på internationella bestämmelser och direktiv från EU. De som är mest aktuella på brandskyddsområdet är:

  • Blybatterier AFS 1988:4
  • Arbetsplatsens utformning AFS 2020:01
  • Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7
  • Maskiner och vissa andra tekniska anordningar AFS 2009:5
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 till 2008:15

Arbetsmiljölagen och kungörelserna gäller:

  • Företag med anställd personal
  • Familjejordbruk
  • Ensamföretagare
  • Elever
  • Värnpliktiga och totalförsvaret (fredstid)

Reglerna gäller ej för hemarbete och skeppstjänst, dvs fartyg i internationell trafik.

Relaterat

  • Kunskapsbank

Arbetsmiljölagen

Lagen om skydd mot olyckor (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor) är kanske den viktigaste lagen som tar upp brandskyddsarbete. Där står bland annat vilka uppgifter som hör till kommunen och räddningstjänsten. Men även privatpersoner har skyldigheter när det börjar brinna. Till exempel måste man larma om man upptäcker en olycka. Det är MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansvarar för att lagen följs.

  • Kunskapsbank

Anders Mäcs

Brandskyddskonsult, expert på brandskydd för företag och organisationer

Johan Brassart

Expert WES trådlöst mobilt brandlarm

  • Kunskapsbank

Standarder, regler och råd

För att underlätta för användare och kravställare finns en europastandard SS-EN3 för brandsläckare. Det ger brukare, tillverkare och kravställare en gemensam norm och en gemensam plattform för att bedöma och välja brandsläckare.

  • Kunskapsbank

Konstruktion av brandsläckare

Brandsläckare ska vara tillverkade och godkända enligt den europeiska brandsläckarstandarden EN 3 och CE-märkta. Tre huvudtyper av släckare finns: koldioxid-, patron- samt tryckladdade släckare.

  • Kunskapsbank

Hur länge håller en brandsläckare och vilka olika typer finns det?

Brandsläckare finns i olika utföranden beroende på vilka brandrisker som föreligger. Många myndigheter och organisationer har synpunkter på brandskyddet och ställer krav på brandsläckarna och vilken brandsläckare som ska användas i olika fall. En vanlig fråga är: Hur länge håller en brandsläckare? Här har vi samlat fakta och information om olika typer av brandsläckare samt de råd och riktlinjer som finns kring användandet.

  • Kunskapsbank

Hur fungerar en brandvarnare och hur många ska man ha?

En brandvarnare är en livsviktig komponent när det snabbt gäller att upptäcka rök och varna dig för potentiell fara. Men hur fungerar en brandvarnare egentligen? Här kan du utforska de olika teknologierna bakom brandvarnare, hur de upptäcker rök och varför de är avgörande för ditt hem eller din arbetsplats säkerhet. Upptäck allt du behöver veta om rätt placering eller hur många brandvarnare du bör ha hemma.

  • Nyhet

Nya regler för kökssläcksystem

Brandskyddsföreningens nya regelverk för kökssläcksystem SBF 508:1 träder i kraft den 31 mars. Reglerna innehåller specifika riktlinjer och krav på installation, skötsel och underhåll för att förbättra brandsäkerheten i köksmiljöer.