Hur länge håller en brandsläckare och vilka olika typer finns det?
Brandsläckare finns i olika utföranden beroende på vilka brandrisker som föreligger. Många myndigheter och organisationer har synpunkter på brandskyddet och ställer krav på brandsläckarna och vilken brandsläckare som ska användas i olika fall. En vanlig fråga är: Hur länge håller en brandsläckare? Här har vi samlat fakta och information om olika typer av brandsläckare samt de råd och riktlinjer som finns kring användandet.
Val och placering av brandsläckare
Brandsläckare är ett skydd i brandens tidiga skede. Effektivitet och släckresultat är beroende av att insatsen påbörjas snabbt. Det är därför viktigt att släckare finns lätt tillgängligt, att användaren lätt och snabbt kan finna släckaren och att han har kännedom om hur den ska användas.
Råd för placering av brandsläckare i bostäder
Välj i första hand en pulversläckare. Det är den bästa allroundsläckaren. Släckaren ska ha minst 6 kg innehåll, men det är bättre ju större den är. En 9 eller 12 kg släckare ger ett bättre skydd, under förutsättning att alla i familjen orkar bära den.
Om du väljer fler släckare kan det vara bra att kombinera och ha en skumsläckare och en pulversläckare.
Släckaren bör normalt placeras nära utgångsdörren så att alla vet var den finns. Vid flera plan och framför allt flera plan som personer sover på är det bra att ha en brandsläckare per plan. I separat garage och i anslutning till pannrum är det också lämpligt att ha en släckare.
Råd för placering av brandsläckare i arbetslokaler och offentliga lokaler:
- Gångavstånd mellan brandsläckare ska inte överstiga 25 meter.
- Minst en släckare bör placeras på respektive våningsplan.
- Normalt ska släckare placeras nära utgångsdörren.
- Vid större brandrisker bör en brandsläckare placeras intill brandrisken
- I vissa sammanhang kan det vara bättre att välja två mindre släckare istället för en stor. Ett kortare avstånd till släckaren och en snabbare släckinsats är viktiga faktorer.
- Släckaren ska placeras väl synlig, lätt åtkomlig och vara utmärkt med varselskylt.
- Från varje plats i en lokal ska en brandsläckare eller en skylt för brandsläckare vara synlig.
Gemensamma rekommendationer för brandsläckare
Dafo, branschföreningen SVEBRA och Stockholms brandförsvar har tagit fram gemensamma rekommendationer för val och placering av släckare. I riktlinjerna finns en bra sammanställning av de olika lagar, försäkringskrav och andra rekommendationer som styr valet av brandsläckare. Du hittar rekommendationstabellen i högerkolumnen.
Riktlinjer, krav och bestämmelser gällande försäkringar har vi samlat på sidan Försäkringsbestämmelser.
Brandsläckarstandard EN3
1996 fick vi en gemensam europastandard för brandsläckarnas konstruktion och funktion. Standarden har beteckningen i SS-EN3. I standarden anges detaljerade krav på konstruktionen t ex färgsättning, storlek, släckmedelsmängder, slanglängder m m.
I standarden finns och provningsförutsättningar främst för att mäta släckeffekt, men även spruttid, läckage, utlösningskrafter m m Viktiga delar i standarden är:
Brandtyper
Olika ämnen brinner på olika sätt och man delar därför in brand i olika typer:
Släckmedel och storlekar
Brandsläckare finns i olika storlekar och med olika släckmedel avsedda för skilda användningsområden. Tabellen anger de släckmedelsmängder i kilo eller liter som får förekomma enligt standarden, EN3.
| Släckmedel | Brandtyp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 9 | 12 |
| Vatten | A | X | X | X | |||||
| Skum | AB | X | X | X | |||||
| Kolsyra | B | X | X | ||||||
| Pulver | ABC | X | X | X | X | X | X | ||
| Släckvätska för fettbrand | F | X | X | X | X |
Effektivitetsklassning
Brandsläckare provas mot standardiserade provbål. Provbålen finns med trä som bränsle för klassning mot A-brand samt med heptan för klassning mot B-brand.
En bokstavskod anger för vilka brandtyper släckaren har släckt provbålet. Hur effektiv släckaren är anges av en sifferkod. Ju högre effektklass desto effektivare släckare.
| Brandtyp | Effektklas min - max |
Brännbart ämne |
|---|---|---|
| A | 5-55 |
Fibrösa ämnen, glödbränder |
|
B |
21 - 233 | Vätskebränder t ex bensin, olja, plaster, lack, syntetmaterial |
| C | Effektklass saknas | Gasbränder t ex gasol |
| F | 5 - 75 | Fettbränder |
Exempel: En 12 kg pulversläckare med effektklass 55A 233B C klarar alla tre brandtyper utom fettbrand och släcker största provbålet i respektive effektklass. En vattensläckare med effektklass 13A klarar endast brand i fibrösa ämnen (brandtyp A) och effektklassen är relativt låg.
Brandklassning EN3
Klass A - Glödbränder
Bålet består av korslagda trästavar. Samtliga träbål har bredden 0,5 m och höjden 0,56 m. 8 storlekar på provbål förekommer - från nr 5 till 55. Numren anger träbålens längd i decimeter. Eftersom trästavarna ligger med 1 dm avstånd anger numren även antalet trästavar i provbålets tvärgående riktning.
Bålet tänds med ett antändningskärl med heptan. Förbrinntiden är 8 minuter. Under de 2 första minuterna är antändningskärlet placerat under träbålet. Därefter skjuts det bort och branden får fortgå i 6 minuter innan släckningen påbörjas.
Provbål mot A-brand
| Klass | Antal trästavar |
Bålets längd |
|---|---|---|
| 5 A | 5 st | 0,5 m |
| 8 A | 8 st | 0,8 m |
| 13 A | 13 st | 1,3 m |
| 21 A | 21 st | 2,1 m |
| 27 A | 27 st | 2,7 m |
| 34 A |
34 st
|
3,4 m |
| 43 A | 43 st | 4,3 m |
| 55 A | 55 st | 5,5 m |
Klass B - Vätskebränder
Provbålen betecknas av ett nummer följt av bokstaven B. Siffran anger mängden vätska i liter. 1/3 del av vätskemängden är vatten och 2/3 är heptan. De olika bålstorlekarna framgår av tabellen.
Bålen är runda och har en yta i dm2 som motsvarar provbålets nummer x pi (3,14). Yta och vätskemängd är vald så att kärlen fylls med ca 10 mm vatten och 20 mm bränsle.
Till skillnad mot träbålen får provningar mot B-bål ske utomhus om vindhastigheten är tillräckligt låg. Förbrinntiden är 1 minut.
Provbål mot B-brand
| Klass | Bränsle- mängd |
Bålets yta |
|---|---|---|
| 21 B | 14 liter | 0,66 m2 |
| 34 B | 37 liter | 1,07 m2 |
| 55 B | 37 liter | 1,73 m2 |
| 70 B | 47 liter | 2,20 m2 |
| 89 B | 59 liter | 2,80 m2 |
| 113 B | 75 liter | 3,55 m2 |
| 144 B | 96 liter | 4,52 m2 |
| 183 B | 122 liter | 5,75 m2 |
| 233 B | 155 liter | 7,32 m2 |
Klass C - Gasbränder
Bokstaven C anger att släckaren är lämplig att använda mot gasbränder. Inga släckprov behöver utföras utan det är upp till tillverkaren att märka släckaren med C och med symbolen för gasbrand om han bedömer att den är lämplig. Endast pulversläckare får klassas mot gasbränder.
Klass F - Fettbränder
Liksom för B-bålen anges effektklassen av ett nummer som anger mängden matfett i liter följt av bokstaven F. De olika bålstorlekarna framgår av tabellen. Fettet värms upp till självantändning. Branden ska sedan fortgå i 2 minuter före släckning.
Provbål mot F-brand
| Klass | Mängd fett |
Storlek på provbål |
|---|---|---|
| 5 F | 5 liter | ø 300 mm |
| 25 F | 25 liter | 578 x 289 mm |
| 40 F | 40 liter | 600 x 450 mm |
| 75 F | 75 liter | 1000 x 500 mm |
Hur använder man en brandsläckare?
Ta ner brandsläckaren från väggen
Lossa säkringen
Tag släckaren i vänster hand och slangen i höger hand. Om du är högerhänt är det viktigt att du använder högerhanden för att sprida och fördela släckmedlet. Håll långt fram på slangen eller på handtaget som finns vid munstycket.
Rikta munstycket mot lågornas bas
Rikta strålen mot ämnet som brinner och inte mot lågorna. Det är det brinnande ämnet som ska släckas. Sprid ut släckmedelet över hela brandhärden med svepande rörelser med munstycket.
Tryck ner avtryckaren
Tryck ner avtryckaren helt så att du får full effekt på släckaren. Släpper du avtryckaren avbryts påföringen.
Avbryt släckningen när inga lågor syns mer
Att tänka på!
Angrip branden med vinden i ryggen
Vid släckning utomhus ska vinden utnyttjas. Vinden hjälper till att påföra släckmedlet om man släcker i vindriktningen. På så vis slipper man också rök och kan se brandspridning och släckningsförlopp.
Släck om möjligt branden med flera brandsläckare samtidigt
För vissa brandtyper är givningen, dvs mängden släckmedel per sekund, viktigare än total mängd släckmedel. Det gäller i synnerhet vätske- och gasbränder. Släck därför med så många släckare som möjligt samtidigt.
Gå inte för nära branden
Det är säkrare att använda släckaren på avstånd från brandhärden. Utnyttja släckarens kastlängd och börja släcka på ett 3-4 meters avstånd - något kortare på små släckare och något längre på stora släckare.
Det är också lättare att sprida t ex en pulverstråle över hela brandhärden om man har tillräckligt avstånd.
Vid brand i brinnande vätskor t ex fritösgrytor, oljekar och liknande är det viktigt att inte gå så nära och spruta med hård stråle så att den brinnande vätskan stänker upp.
Pulversläckare på vätske- och gasbränder - släck hela branden på en gång
Mot brandtyp B och C, vätskor och gaser, är pulver bara verksamt när det är i luften. När pulvret har landat eller sprutat förbi brandhärden kan bränslet återantända. Det är därför viktigt att släcka hela branden innan man avslutar släckningen.
Pulversläckare på glödbränder - pytsa ut släckmedlet och eftersläck kvarvarande brandhärdar
På brandtyp A, fibrösa ämnen, bildar pulver en hinna som hindrar återantändning. På dessa ämnen kan man därför med fördel påföra pulver intermitent i många små ”duttar”. Slå först ner lågorna och branden med en rejäl påföring. Därefter kan man spruta ut pulverpuffar på ev kvarvarande brandhärdar. Det samma gäller vid brand i gummi.
Skum på vätskebränder
Skum på en bensin- eller annan vätskebrand lägger sig ovanpå det brinnande ämnet och hindrar återantändning. Skum kan därför sprutas ut i förebyggande syfte på ett vätskespill.
Skumbrandsläckare fungerar inte på rinnande eller sprutande brinnande vätska. Skummet kan släcka poolbranden, men det krävs en pulversläckare för att släcka vätska som sprutar eller rinner.
Töm hela fettbrandsläckaren
Matfett brinner vid mycket hög temperatur, normalt över temperaturen för självantändning. Efter släckning är det därför stor risk att fettet återantänder. Bästa skydd ger släckvätskan för fettbrand. Den både kyler och kväver branden. Det är dock viktigt att mycket släckvätska sprutas ut. Töm därför hela släckaren över fritösgrytan, även om branden har slocknat.
Ladda om släckaren efter användning
En halvfull släckare ger inte det skydd som var den var planerad att ge. Ladda därför alltid om släckaren efter användning även om bara en liten del av släckmedlet har använts.
På pulversläckare lägger sig pulver i ventilen och orsakar läckage. En öppnad pulversläckare är obrukbar efter ett par timmar.
Övning ger färdighet
Det är viktigt att prova och öva släckning. Anmäl dig till någon av våra kurser eller beställ en kurs till företaget. Lägg in ett praktikpass i kursen med släckning med brandsläckare och filt på övningsdocka.
Vad kostar det att fylla på en brandsläckare?
Priset för att fylla eller ladda om en släckare varierar beroende på storlek och släckmedel. Kontakta oss för att få ett pris för just din brandsläckare.
Vad kostar en brandsläckare?
Priset för en brandsläckare varierar väldigt mycket beroende på storlek och släckmedel. Hör av er för att få ett pris för just er brandsläckare. Välkomna!
Hur många brandsläckare ska man ha?
Bor man i ett hus med fler våningar rekommenderas en släckare per våningsplan. Vid flera plan och framför allt flera plan som personer sover på är det bra att ha en brandsläckare per plan. I separat garage och i anslutning till pannrum är det också lämpligt att ha en släckare.
Hur stor brandsläckare behöver man?
I ett hem behövs minst en 6 kg pulversläckare. På arbetsplatsen beror detta på vilken verksamhet som bedrivs.
Var lämnar man gamla brandsläckare?
Som privatperson kan man lämna dem kostnadsfritt till återvinningscentralen. För företag är det enklast att kontakta ett serviceföretag, som Dafo, för att få sina släckare destruerade.
Var ska man placera brandsläckaren?
Bor man i ett hus med fler våningar rekommenderas en släckare per våningsplan. I en lägenhet placeras brandsläckaren gärna i närheten av sovrummet. På företag beror placeringen av brandsläckare på hur lokalen ser ut och var brandriskerna finns. Generellt brukar släckarna placeras i närheten av utgångarna/nödutgångarna.
Vilken brandsläckare rekommenderas till bostaden?
Pulversläckare, 6 kg.
Vilken brandsläckare till bilen?
Pulversläckare, 2 kg.
Hur får man bort släckmedel från lokal och möbler, efter att brandsläckare använts?
Pulver är väldigt lättflyktigt och sprider sig över stora delar av lokalerna. Det kan vara svårsanerat och rekommendationen är att man kontaktar sitt försäkringsbolag efter att en pulversläckare har använts. Skum, samt vatten och släckvätska, saneras enkelt med golvmopp eller motsvarande. Koldioxid lämnar inga rester efter sig och kräver således ingen sanering.
Hur ofta ska man kontrollera sin brandsläckare?
En brandsläckares livslängd varierar beroende på typ och användning. Generellt sett håller en brandsläckare mellan 5 och 15 år. Det är viktigt att regelbundet kontrollera och underhålla brandsläckaren för att säkerställa att den fungerar som den ska vid en nödsituation. För att säkerställa optimal funktion bör en brandsläckare inspekteras minst en gång per år av en kvalificerad tekniker.
Val och placering av brandsläckare
Brandsläckare är ett skydd i brandens tidiga skede. Effektivitet och släckresultat är beroende av att insatsen påbörjas snabbt. Det är därför viktigt att släckare finns lätt tillgängligt, att användaren lätt och snabbt kan finna släckaren och att han har kännedom om hur den ska användas.
Råd för placering av brandsläckare i bostäder
Välj i första hand en pulversläckare. Det är den bästa allroundsläckaren. Släckaren ska ha minst 6 kg innehåll, men det är bättre ju större den är. En 9 eller 12 kg släckare ger ett bättre skydd, under förutsättning att alla i familjen orkar bära den.
Om du väljer fler släckare kan det vara bra att kombinera och ha en skumsläckare och en pulversläckare.
Släckaren bör normalt placeras nära utgångsdörren så att alla vet var den finns. Vid flera plan och framför allt flera plan som personer sover på är det bra att ha en brandsläckare per plan. I separat garage och i anslutning till pannrum är det också lämpligt att ha en släckare.
Råd för placering av brandsläckare i arbetslokaler och offentliga lokaler:
- Gångavstånd mellan brandsläckare ska inte överstiga 25 meter.
- Minst en släckare bör placeras på respektive våningsplan.
- Normalt ska släckare placeras nära utgångsdörren.
- Vid större brandrisker bör en brandsläckare placeras intill brandrisken
- I vissa sammanhang kan det vara bättre att välja två mindre släckare istället för en stor. Ett kortare avstånd till släckaren och en snabbare släckinsats är viktiga faktorer.
- Släckaren ska placeras väl synlig, lätt åtkomlig och vara utmärkt med varselskylt.
- Från varje plats i en lokal ska en brandsläckare eller en skylt för brandsläckare vara synlig.
Gemensamma rekommendationer för brandsläckare
Dafo, branschföreningen SVEBRA och Stockholms brandförsvar har tagit fram gemensamma rekommendationer för val och placering av släckare. I riktlinjerna finns en bra sammanställning av de olika lagar, försäkringskrav och andra rekommendationer som styr valet av brandsläckare. Du hittar rekommendationstabellen i högerkolumnen.
Riktlinjer, krav och bestämmelser gällande försäkringar har vi samlat på sidan Försäkringsbestämmelser.
Brandsläckarstandard EN3
1996 fick vi en gemensam europastandard för brandsläckarnas konstruktion och funktion. Standarden har beteckningen i SS-EN3. I standarden anges detaljerade krav på konstruktionen t ex färgsättning, storlek, släckmedelsmängder, slanglängder m m.
I standarden finns och provningsförutsättningar främst för att mäta släckeffekt, men även spruttid, läckage, utlösningskrafter m m Viktiga delar i standarden är:
Brandtyper
Olika ämnen brinner på olika sätt och man delar därför in brand i olika typer:
Släckmedel och storlekar
Brandsläckare finns i olika storlekar och med olika släckmedel avsedda för skilda användningsområden. Tabellen anger de släckmedelsmängder i kilo eller liter som får förekomma enligt standarden, EN3.
| Släckmedel | Brandtyp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 9 | 12 |
| Vatten | A | X | X | X | |||||
| Skum | AB | X | X | X | |||||
| Kolsyra | B | X | X | ||||||
| Pulver | ABC | X | X | X | X | X | X | ||
| Släckvätska för fettbrand | F | X | X | X | X |
Effektivitetsklassning
Brandsläckare provas mot standardiserade provbål. Provbålen finns med trä som bränsle för klassning mot A-brand samt med heptan för klassning mot B-brand.
En bokstavskod anger för vilka brandtyper släckaren har släckt provbålet. Hur effektiv släckaren är anges av en sifferkod. Ju högre effektklass desto effektivare släckare.
| Brandtyp | Effektklas min - max |
Brännbart ämne |
|---|---|---|
| A | 5-55 |
Fibrösa ämnen, glödbränder |
|
B |
21 - 233 | Vätskebränder t ex bensin, olja, plaster, lack, syntetmaterial |
| C | Effektklass saknas | Gasbränder t ex gasol |
| F | 5 - 75 | Fettbränder |
Exempel: En 12 kg pulversläckare med effektklass 55A 233B C klarar alla tre brandtyper utom fettbrand och släcker största provbålet i respektive effektklass. En vattensläckare med effektklass 13A klarar endast brand i fibrösa ämnen (brandtyp A) och effektklassen är relativt låg.
Brandklassning EN3
Klass A - Glödbränder
Bålet består av korslagda trästavar. Samtliga träbål har bredden 0,5 m och höjden 0,56 m. 8 storlekar på provbål förekommer - från nr 5 till 55. Numren anger träbålens längd i decimeter. Eftersom trästavarna ligger med 1 dm avstånd anger numren även antalet trästavar i provbålets tvärgående riktning.
Bålet tänds med ett antändningskärl med heptan. Förbrinntiden är 8 minuter. Under de 2 första minuterna är antändningskärlet placerat under träbålet. Därefter skjuts det bort och branden får fortgå i 6 minuter innan släckningen påbörjas.
Provbål mot A-brand
| Klass | Antal trästavar |
Bålets längd |
|---|---|---|
| 5 A | 5 st | 0,5 m |
| 8 A | 8 st | 0,8 m |
| 13 A | 13 st | 1,3 m |
| 21 A | 21 st | 2,1 m |
| 27 A | 27 st | 2,7 m |
| 34 A |
34 st
|
3,4 m |
| 43 A | 43 st | 4,3 m |
| 55 A | 55 st | 5,5 m |
Klass B - Vätskebränder
Provbålen betecknas av ett nummer följt av bokstaven B. Siffran anger mängden vätska i liter. 1/3 del av vätskemängden är vatten och 2/3 är heptan. De olika bålstorlekarna framgår av tabellen.
Bålen är runda och har en yta i dm2 som motsvarar provbålets nummer x pi (3,14). Yta och vätskemängd är vald så att kärlen fylls med ca 10 mm vatten och 20 mm bränsle.
Till skillnad mot träbålen får provningar mot B-bål ske utomhus om vindhastigheten är tillräckligt låg. Förbrinntiden är 1 minut.
Provbål mot B-brand
| Klass | Bränsle- mängd |
Bålets yta |
|---|---|---|
| 21 B | 14 liter | 0,66 m2 |
| 34 B | 37 liter | 1,07 m2 |
| 55 B | 37 liter | 1,73 m2 |
| 70 B | 47 liter | 2,20 m2 |
| 89 B | 59 liter | 2,80 m2 |
| 113 B | 75 liter | 3,55 m2 |
| 144 B | 96 liter | 4,52 m2 |
| 183 B | 122 liter | 5,75 m2 |
| 233 B | 155 liter | 7,32 m2 |
Klass C - Gasbränder
Bokstaven C anger att släckaren är lämplig att använda mot gasbränder. Inga släckprov behöver utföras utan det är upp till tillverkaren att märka släckaren med C och med symbolen för gasbrand om han bedömer att den är lämplig. Endast pulversläckare får klassas mot gasbränder.
Klass F - Fettbränder
Liksom för B-bålen anges effektklassen av ett nummer som anger mängden matfett i liter följt av bokstaven F. De olika bålstorlekarna framgår av tabellen. Fettet värms upp till självantändning. Branden ska sedan fortgå i 2 minuter före släckning.
Provbål mot F-brand
| Klass | Mängd fett |
Storlek på provbål |
|---|---|---|
| 5 F | 5 liter | ø 300 mm |
| 25 F | 25 liter | 578 x 289 mm |
| 40 F | 40 liter | 600 x 450 mm |
| 75 F | 75 liter | 1000 x 500 mm |
Hur använder man en brandsläckare?
Ta ner brandsläckaren från väggen
Lossa säkringen
Tag släckaren i vänster hand och slangen i höger hand. Om du är högerhänt är det viktigt att du använder högerhanden för att sprida och fördela släckmedlet. Håll långt fram på slangen eller på handtaget som finns vid munstycket.
Rikta munstycket mot lågornas bas
Rikta strålen mot ämnet som brinner och inte mot lågorna. Det är det brinnande ämnet som ska släckas. Sprid ut släckmedelet över hela brandhärden med svepande rörelser med munstycket.
Tryck ner avtryckaren
Tryck ner avtryckaren helt så att du får full effekt på släckaren. Släpper du avtryckaren avbryts påföringen.
Avbryt släckningen när inga lågor syns mer
Att tänka på!
Angrip branden med vinden i ryggen
Vid släckning utomhus ska vinden utnyttjas. Vinden hjälper till att påföra släckmedlet om man släcker i vindriktningen. På så vis slipper man också rök och kan se brandspridning och släckningsförlopp.
Släck om möjligt branden med flera brandsläckare samtidigt
För vissa brandtyper är givningen, dvs mängden släckmedel per sekund, viktigare än total mängd släckmedel. Det gäller i synnerhet vätske- och gasbränder. Släck därför med så många släckare som möjligt samtidigt.
Gå inte för nära branden
Det är säkrare att använda släckaren på avstånd från brandhärden. Utnyttja släckarens kastlängd och börja släcka på ett 3-4 meters avstånd - något kortare på små släckare och något längre på stora släckare.
Det är också lättare att sprida t ex en pulverstråle över hela brandhärden om man har tillräckligt avstånd.
Vid brand i brinnande vätskor t ex fritösgrytor, oljekar och liknande är det viktigt att inte gå så nära och spruta med hård stråle så att den brinnande vätskan stänker upp.
Pulversläckare på vätske- och gasbränder - släck hela branden på en gång
Mot brandtyp B och C, vätskor och gaser, är pulver bara verksamt när det är i luften. När pulvret har landat eller sprutat förbi brandhärden kan bränslet återantända. Det är därför viktigt att släcka hela branden innan man avslutar släckningen.
Pulversläckare på glödbränder - pytsa ut släckmedlet och eftersläck kvarvarande brandhärdar
På brandtyp A, fibrösa ämnen, bildar pulver en hinna som hindrar återantändning. På dessa ämnen kan man därför med fördel påföra pulver intermitent i många små ”duttar”. Slå först ner lågorna och branden med en rejäl påföring. Därefter kan man spruta ut pulverpuffar på ev kvarvarande brandhärdar. Det samma gäller vid brand i gummi.
Skum på vätskebränder
Skum på en bensin- eller annan vätskebrand lägger sig ovanpå det brinnande ämnet och hindrar återantändning. Skum kan därför sprutas ut i förebyggande syfte på ett vätskespill.
Skumbrandsläckare fungerar inte på rinnande eller sprutande brinnande vätska. Skummet kan släcka poolbranden, men det krävs en pulversläckare för att släcka vätska som sprutar eller rinner.
Töm hela fettbrandsläckaren
Matfett brinner vid mycket hög temperatur, normalt över temperaturen för självantändning. Efter släckning är det därför stor risk att fettet återantänder. Bästa skydd ger släckvätskan för fettbrand. Den både kyler och kväver branden. Det är dock viktigt att mycket släckvätska sprutas ut. Töm därför hela släckaren över fritösgrytan, även om branden har slocknat.
Ladda om släckaren efter användning
En halvfull släckare ger inte det skydd som var den var planerad att ge. Ladda därför alltid om släckaren efter användning även om bara en liten del av släckmedlet har använts.
På pulversläckare lägger sig pulver i ventilen och orsakar läckage. En öppnad pulversläckare är obrukbar efter ett par timmar.
Övning ger färdighet
Det är viktigt att prova och öva släckning. Anmäl dig till någon av våra kurser eller beställ en kurs till företaget. Lägg in ett praktikpass i kursen med släckning med brandsläckare och filt på övningsdocka.
Vad kostar det att fylla på en brandsläckare?
Priset för att fylla eller ladda om en släckare varierar beroende på storlek och släckmedel. Kontakta oss för att få ett pris för just din brandsläckare.
Vad kostar en brandsläckare?
Priset för en brandsläckare varierar väldigt mycket beroende på storlek och släckmedel. Hör av er för att få ett pris för just er brandsläckare. Välkomna!
Hur många brandsläckare ska man ha?
Bor man i ett hus med fler våningar rekommenderas en släckare per våningsplan. Vid flera plan och framför allt flera plan som personer sover på är det bra att ha en brandsläckare per plan. I separat garage och i anslutning till pannrum är det också lämpligt att ha en släckare.
Hur stor brandsläckare behöver man?
I ett hem behövs minst en 6 kg pulversläckare. På arbetsplatsen beror detta på vilken verksamhet som bedrivs.
Var lämnar man gamla brandsläckare?
Som privatperson kan man lämna dem kostnadsfritt till återvinningscentralen. För företag är det enklast att kontakta ett serviceföretag, som Dafo, för att få sina släckare destruerade.
Var ska man placera brandsläckaren?
Bor man i ett hus med fler våningar rekommenderas en släckare per våningsplan. I en lägenhet placeras brandsläckaren gärna i närheten av sovrummet. På företag beror placeringen av brandsläckare på hur lokalen ser ut och var brandriskerna finns. Generellt brukar släckarna placeras i närheten av utgångarna/nödutgångarna.
Vilken brandsläckare rekommenderas till bostaden?
Pulversläckare, 6 kg.
Vilken brandsläckare till bilen?
Pulversläckare, 2 kg.
Hur får man bort släckmedel från lokal och möbler, efter att brandsläckare använts?
Pulver är väldigt lättflyktigt och sprider sig över stora delar av lokalerna. Det kan vara svårsanerat och rekommendationen är att man kontaktar sitt försäkringsbolag efter att en pulversläckare har använts. Skum, samt vatten och släckvätska, saneras enkelt med golvmopp eller motsvarande. Koldioxid lämnar inga rester efter sig och kräver således ingen sanering.
Hur ofta ska man kontrollera sin brandsläckare?
En brandsläckares livslängd varierar beroende på typ och användning. Generellt sett håller en brandsläckare mellan 5 och 15 år. Det är viktigt att regelbundet kontrollera och underhålla brandsläckaren för att säkerställa att den fungerar som den ska vid en nödsituation. För att säkerställa optimal funktion bör en brandsläckare inspekteras minst en gång per år av en kvalificerad tekniker.
