I verksamheter där farliga halter av gas kan förekomma, behöver säkerhetsåtgärder vidtas. Gas kan vara antändlig och medföra brandrisk, men kan också vara farlig att andas in för både människor och djur. Med rätt kunskap och utrustning kan skaderisken förebyggas avsevärt.
Halten av luftföroreningar kan behöva mätas när ny utrustning börjar användas eller när det finns anledning att misstänka att luftföroreningar ökar. Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare samt eventuellt skyddsombud.
Nedan kan läsa mer om begrepp, risker, förebyggande åtgärder och vanliga frågor gällande gasdetektering.
Det hygieniska gränsvärdet (HGV) anger den högsta tillåtna koncentrationen av ett ämne i luften på en arbetsplats, enligt arbetsmiljölagstiftningen. Dessa gränsvärden gäller för damm, rök, dimma, ånga och gas. Arbetsgivaren är ansvarig för att bedöma om halterna i luften ligger inom godtagbara nivåer och ska dokumentera denna bedömning för alla ämnen som omfattas av ett hygieniskt gränsvärde.
Gräns för genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde.
Det hygieniska gränsvärdet för exponering under en arbetsdag, vanligen 8 timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas.
Det hygieniska gränsvärdet för exponering under en referensperiod av 15 minuter (för ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referensperioden 5 minuter). Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande. Bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas.
ATEX betyder Atmosphére Explosible och är en klassning av explosionsfarliga områden och CE-märkning av utrustningen 2014/34/EU EN 60079.
ATEX-klassade instrument är tillverkade för att förhindra att explosiv atmosfär uppstår och att undanröja alla typer av tändkällor, såsom elektriska gnistor, ljusbågar, heta ytor, mekaniskt alstrade gnistor och statisk elektricitet.
En explosiv atmosfär är en blandning under atmosfäriska förhållanden av luft och brännbara ämnen i form av gas, ånga, dimma eller brännbart damm i vilken förbränningen efter antändning sprider sig till hela den oförbrända blandningen.
Ett explosionsfarligt område är ett område där en explosionsfarlig blandning bestående av gas, ånga, dimma eller damm tillsammans med luft förekommer. Riskområden indelas i zoner beroende på frekvens och varaktighet av en explosiv atmosfär.
Riskområde i vilket en explosiv blandning bestående av gas, ånga eller dimma i luft förekommer ständigt eller långvarigt. Mycket hög risk.
Riskområde i vilket en explosiv blandning bestående av gas, ånga eller dimma i luft förväntas förekomma vid hantering. Hög risk.
Riskområde i vilket en explosiv blandning bestående av gas, ånga eller dimma i luft inte förväntas förekomma vid normal hantering. Om den likväl förekommer, i så fall endast sällan och kortvarigt. Liten risk.
Gaser kan utgöra en allvarlig hälsorisk på flera sätt. Många gaser irriterar ögon, luftvägar och hud, men det finns också många gaser som varken luktar eller syns. För att minska riskerna vid arbete i gasutsatta miljöer är det viktigt att ha rätt skyddsutrustning, god ventilation och kunskap om de gaser som kan förekomma.
Här är några av de största farorna att vara medveten om:
Vissa gaser, såsom kolmonoxid (CO) och vätecyanid (HCN), är extremt giftiga vid höga koncentrationer. Inandning kan snabbt orsaka medvetslöshet, kramper och i värsta fall leda till döden.
Gaser som koldioxid (CO2) och metan (CH4) kan skapa en miljö där syret trängs undan, vilket kan leda till syrebrist. Symptom som yrsel, medvetslöshet kan uppstå och i värsta fall dödsfall.
Även låga halter av vissa gaser kan orsaka allvarliga sjukdomar vid långvarig exponering. Exempelvis kan inandning av kvartsdamm (silica) leda till lungsjukdomen silikos, medan asbestexponering ökar risken för lungcancer och asbestos.
Ammoniak (NH3) och klorgas (Cl2) kan orsaka kraftig irritation och andningssvårigheter. Vissa ämnen kan även ge upphov till sensibilisering, vilket innebär att upprepad exponering kan utlösa allergiska reaktioner.
För att minimera riskerna med gasexponering på arbetsplatsen är det avgörande att följa gällande hygieniska gränsvärden och vidta rätt säkerhetsåtgärder. Här är några viktiga steg för en tryggare arbetsmiljö:
Genomför regelbundna riskbedömningar för att identifiera och hantera potentiella faror.
Använd gasdetektorer eller annan analysutrustning för att kontinuerligt övervaka luftkvaliteten och larma vid farliga gasnivåer.
Se till att arbetsmiljön har god ventilation, vilket hjälper till att minska koncentrationen av skadliga gaser och säkerställa en friskare luftkvalitet.
I vissa arbetsmiljöer kan andningsskydd vara nödvändigt. Det är viktigt att utrustningen är korrekt anpassad, används på rätt sätt och underhålls regelbundet.
Alla medarbetare bör ha kunskap om riskerna med gasexponering och vikten av att följa säkerhetsföreskrifter. Regelbunden utbildning bidrar till att förebygga olyckor och hälsoproblem.
Att ignorera riskerna med gaser kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att följa säkerhetsrutiner, använda rätt skyddsutrustning och sprida kunskap skapas en tryggare och mer hälsosam arbetsmiljö.
Svar: För alla riskkällor som har ett hygieniskt gränsvärde ska arbetsgivaren bedöma om halten i luften är godtagbar och dokumentera bedömningen. Gränsvärdena finns att läsa om på arbetsmiljöverkets hemsida: hygieniska-gransvarden-afs-2015-7.pdf
Svar: Gasdetektorer kan identifiera en rad olika gaser, beroende på vilken typ av sensor de är utrustade med. Vanliga exempel inkluderar:
Svar: För att säkerställa tillförlitliga mätvärden bör gasdetektorer kalibreras regelbundet enligt tillverkarens rekommendationer. Generellt rekommenderas:
Svar: Om en gasdetektor larmar ska följande åtgärder vidtas:
Det hygieniska gränsvärdet (HGV) anger den högsta tillåtna koncentrationen av ett ämne i luften på en arbetsplats, enligt arbetsmiljölagstiftningen. Dessa gränsvärden gäller för damm, rök, dimma, ånga och gas. Arbetsgivaren är ansvarig för att bedöma om halterna i luften ligger inom godtagbara nivåer och ska dokumentera denna bedömning för alla ämnen som omfattas av ett hygieniskt gränsvärde.
Gräns för genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde.
Det hygieniska gränsvärdet för exponering under en arbetsdag, vanligen 8 timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas.
Det hygieniska gränsvärdet för exponering under en referensperiod av 15 minuter (för ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referensperioden 5 minuter). Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande. Bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas.
ATEX betyder Atmosphére Explosible och är en klassning av explosionsfarliga områden och CE-märkning av utrustningen 2014/34/EU EN 60079.
ATEX-klassade instrument är tillverkade för att förhindra att explosiv atmosfär uppstår och att undanröja alla typer av tändkällor, såsom elektriska gnistor, ljusbågar, heta ytor, mekaniskt alstrade gnistor och statisk elektricitet.
En explosiv atmosfär är en blandning under atmosfäriska förhållanden av luft och brännbara ämnen i form av gas, ånga, dimma eller brännbart damm i vilken förbränningen efter antändning sprider sig till hela den oförbrända blandningen.
Ett explosionsfarligt område är ett område där en explosionsfarlig blandning bestående av gas, ånga, dimma eller damm tillsammans med luft förekommer. Riskområden indelas i zoner beroende på frekvens och varaktighet av en explosiv atmosfär.
Riskområde i vilket en explosiv blandning bestående av gas, ånga eller dimma i luft förekommer ständigt eller långvarigt. Mycket hög risk.
Riskområde i vilket en explosiv blandning bestående av gas, ånga eller dimma i luft förväntas förekomma vid hantering. Hög risk.
Riskområde i vilket en explosiv blandning bestående av gas, ånga eller dimma i luft inte förväntas förekomma vid normal hantering. Om den likväl förekommer, i så fall endast sällan och kortvarigt. Liten risk.
Gaser kan utgöra en allvarlig hälsorisk på flera sätt. Många gaser irriterar ögon, luftvägar och hud, men det finns också många gaser som varken luktar eller syns. För att minska riskerna vid arbete i gasutsatta miljöer är det viktigt att ha rätt skyddsutrustning, god ventilation och kunskap om de gaser som kan förekomma.
Här är några av de största farorna att vara medveten om:
Vissa gaser, såsom kolmonoxid (CO) och vätecyanid (HCN), är extremt giftiga vid höga koncentrationer. Inandning kan snabbt orsaka medvetslöshet, kramper och i värsta fall leda till döden.
Gaser som koldioxid (CO2) och metan (CH4) kan skapa en miljö där syret trängs undan, vilket kan leda till syrebrist. Symptom som yrsel, medvetslöshet kan uppstå och i värsta fall dödsfall.
Även låga halter av vissa gaser kan orsaka allvarliga sjukdomar vid långvarig exponering. Exempelvis kan inandning av kvartsdamm (silica) leda till lungsjukdomen silikos, medan asbestexponering ökar risken för lungcancer och asbestos.
Ammoniak (NH3) och klorgas (Cl2) kan orsaka kraftig irritation och andningssvårigheter. Vissa ämnen kan även ge upphov till sensibilisering, vilket innebär att upprepad exponering kan utlösa allergiska reaktioner.
För att minimera riskerna med gasexponering på arbetsplatsen är det avgörande att följa gällande hygieniska gränsvärden och vidta rätt säkerhetsåtgärder. Här är några viktiga steg för en tryggare arbetsmiljö:
Genomför regelbundna riskbedömningar för att identifiera och hantera potentiella faror.
Använd gasdetektorer eller annan analysutrustning för att kontinuerligt övervaka luftkvaliteten och larma vid farliga gasnivåer.
Se till att arbetsmiljön har god ventilation, vilket hjälper till att minska koncentrationen av skadliga gaser och säkerställa en friskare luftkvalitet.
I vissa arbetsmiljöer kan andningsskydd vara nödvändigt. Det är viktigt att utrustningen är korrekt anpassad, används på rätt sätt och underhålls regelbundet.
Alla medarbetare bör ha kunskap om riskerna med gasexponering och vikten av att följa säkerhetsföreskrifter. Regelbunden utbildning bidrar till att förebygga olyckor och hälsoproblem.
Att ignorera riskerna med gaser kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att följa säkerhetsrutiner, använda rätt skyddsutrustning och sprida kunskap skapas en tryggare och mer hälsosam arbetsmiljö.
Svar: För alla riskkällor som har ett hygieniskt gränsvärde ska arbetsgivaren bedöma om halten i luften är godtagbar och dokumentera bedömningen. Gränsvärdena finns att läsa om på arbetsmiljöverkets hemsida: hygieniska-gransvarden-afs-2015-7.pdf
Svar: Gasdetektorer kan identifiera en rad olika gaser, beroende på vilken typ av sensor de är utrustade med. Vanliga exempel inkluderar:
Svar: För att säkerställa tillförlitliga mätvärden bör gasdetektorer kalibreras regelbundet enligt tillverkarens rekommendationer. Generellt rekommenderas:
Svar: Om en gasdetektor larmar ska följande åtgärder vidtas:
Altair 2X 1-gas, CO, H2-resistent
De flesta gaser varken luktar eller syns, därför är det viktigt att i ett tidigt skede få indikation om luften är förorenad, innan skadan redan är skedd. Med hjälp av en gasdetektor kan man övervaka de flesta förekommande gaser.
Vi flyttar fram vår position inom gasdetektering ytterligare genom samarbete med världens äldsta gasdetekteringsföretag, International Gas Detectors Ltd.
Altair 2X 1-gas, NH3
Altair 2XT 2-gas, CO/H2S
Altair 2XT 2-gas, CO/NO2
Altair 2XT 2-gas, SO2/H2S-LC
Altair 4XR 4-gas, CH4, O2, CO/H2S